Jag funderade på om de slutligen fått storhetsvansinne när de kom fram till att de skulle göra en film av Halo och att Peter Jacksons bolag skulle producera den. Men eftersom de ju är inkapabla att göra fel så slutade jag oroa mig.

Och av samma skäl köpte jag Halo Graphic Novel, en inbunden novellsamling av fyra historier från Halo-universumet. Och den är en stor besvikelse. Den största novellen, The Last Voyage of the Infinite Succor av Lee Hammock och Simon Bisley, är allra sämst. Ful och trist story. Den bästa är den utan ord av Tsutomu Nikei. Snyggast och bäst.

Vilket naturligtvis får mig att tvivla på Halo-filmen också. Den kanske blir lika dålig som den där läskiga proggrocklåten i Halo 2. Eller lika dåligt som att inte erbjuda ett flöde till sitt podradioprogram. (OK, de har gjort dåliga saker förr då.).

Det är inte särskilt ofta som jag läser uppsatser som är roligare än boken som kommer efteråt för att samla ihop och klargöra. (Jaja, nu läser jag inte uppsatser som blir böcker så särskilt ofta heller, men ändå …) Grejen är att Castronova här har försökt få med alla i texten. Han tar varje fråga från grunden och gör exemplen generella, vilket gör allt så mycket mer livlöst.

I sina uppsatser har han tagit exempel från sitt eget spelande, det han upplevt. Mest från Everquest. I Synthetic Worlds tar han fiktiva exempel om tomtar och troll för att göra boken generell (och mindre tidssatt antar jag), men det gör exemplen fåniga och döda.

Det andra problemet är att han försöker ta varje ämne som kan tänkas finnas, istället för att fokusera sina tankar. Det är hur spelen fungerar, hur ekonomin fungerar, hur den fysiska världen förhåller sig till den virtuella, hur den fysiska världens myndigheter kan förhålla sig till den virtuella, lite till plus några framåtblickar. Det ger tådippningar och dessutom utvikningar i ämnen som han inte känns rätt för.

Hans working papers är så mycket mer fokuserade och tankeväckande. BH sa något om att den här boken kanske är till för beslutsfattare, mest. Men jag tror inte det. Beslutsfattare gillar inte heller tråkiga böcker.